Born 2 Be Wildcard

Ni hörde rätt, och jag håller med; det är förjävligt/helylle. Hur ska jag kunna ta mig en promenad utanför fönstret utan att alla stirrar ihjäl mig med sina äckliga jävla kameleontögon i nacken och fotbojor runt meniskerna? Hur ska jag egentligen skyla mig själv så att folk inte ser att något fattas varenda steg jag tar ut i luften i grannens mikroskopiska cykelventil? OCH HUR SKA FOLK KUNNA LÅTA BLI ATT HÅNA OCH KASTA SMÅSTEN/DJURBOMBER PÅ KUNGEN NÄR HAN OCH JAG ÄR EXAKT SAMMA PERSON?! Precis, det går ju inte! Allt bara för att jag är skapt olik alla andra verkar det ju som (det gör det inte men ta för er av den här skvätten mjölk som bara råkar ligga och dra sig i salladsskålen bredvid pyramiderna/Empire State Building).

 

Först och främst ska ni ha klart för er att det jag menar med äggstockar, det kan ni inte ha den blekaste aning om. INGEN förutom jag behöver nämligen dras med denna börda dag ut och daggmask inuti en stor fet traktor med bling bling och tjo och tjim - de gamla klassiska kinesiska broadwayfavoriterna. Det som kan tyckas stimulerande med dessa deformerade, slemmiga/snustorra (HAR NI PRÖVE SNUS NÅN GÅNG SÅ VET NI JOJJOMEN!) ägodelar är dock att man slipper all uppmärksamhet av att inte ha dem. Men då är ju problemet att jag inte kan ta del av det här privilegiet (och varför det, jaa, VARFÖR: DET ÄR VÄL GANSKA SJÄLVKLART/ASKKOPP PÅ SINO-TIBETANSKA SPRÅK DET VILL SÄGA GRYMT TJOCKA TRUMPETER; "BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL") just därför att jag är drabbad. Ursäkta, jag kanske var otydlig? I så fall får du leva med det GUBB-/KÄRRINGJÄVEL!

 

För att råda bot på all okunnighet om det här tämligen känsliga och för många till och med personliga/totalt råobjektiva ämnet, vill jag hänvisa er till en så kallad dikt/grammofonskiva/skolboksdefinition som det svänger uta bara jäsiken av:

 

 

Halt och gastar vilken dag. Och det är inte vilken dag som helst för det är faktiskt Bert Ljungs femtonårsdag tio gånger om året på en sekund under en burlesk jäkla mistlur av smörpaket (utan smör/kissekatt då förstås av olika skäl som bland annat har med tårta att göra). Tårta definieras vanligtvis utifrån parametrarna form, färg, bronsmedalj och tårta, det vill säga, en tårta på tårta som inte ens jag vid mina sinnens fulla murbruk kan sätta mig in i. På tal om "in-i" har jag upptäckt att halsmandlarna de kan man inte köpa/sälja som smör på torget - det krävs en stor lösprilla upp i berget och fort ska det gå (YIHAD!).

 

Åter till ämnet: dörrhandtaget sitter löst och JA DET GNEKAR jag har ju sagt åt dig, du vet. För att råda bot på det hela tänkte jag förklara att använda tårta (är det där ens en mening? Sluta.). Som tidigare nämnt definieras tårta i regel av dess olika aspekter, närmare bestämt kontrollbehov nå djävulst, korvstoppning i en rörmockardress och (here it comes som Björn och Benny hävdade på Swahili en gång om året) det tvetydiga begreppet "flower power". Det sistnämnda kan sägas vara en avknoppning från huvudfåran inom kogödsel, samernas välkända jojk och slutligen urbana urballa racingbilar som löper amok utmed New Yorks välpolerade skitiga gator. Gnekar ja. Åsa Nisse menade strängt i fjärde filmen från slutet att det största problemet i samhället faktiskt (detta är sant i och med ordet "båttorg i Pippi-filmerna") inte är korvgubbarna på fyris torg som bara sladdrar runt med sina raggarballar med svängdörrar (Settman & Granberg et al. 1994), nej då; toppen av gisslets berg är och förblir Gandalf och hans förbannade dockor och kapsyler i naveln!!! HÖRUME? Detta vägrar jag dock koppla till begreppet "gneka" MHMMMM.

 

 

 

 

 

Knuten är slagen och han är överallt! När jag kikar in i vedboben, där står han på glänt och spikar upp mig; när jag försöker fräsa av vattnet i turbinen då klämmer han på mig genom blomman; när jag står raklång i badhuset och bara GAPSKRIKER inuti kaklet, ja VAD TROR NI?! Jo, DÄR STÅR HAN MED TREUDDEN OCH BARA RÄKMACKA!!! Allt detta och mycket, ja mycket MYCKET mera på en och jävla samma dag HUVA...

 

Jag vet att fler också är drabbade, och därför sänder jag ut denna kombinerade nödsignal och varningsmedelande: SLÄPP INTE IN HONOM. Ni vet ju vem det är också, låt er inte luras. Jag menar, vem annars kunde det vara/osthyvel när det bankar på dörren och den brakar in? Nu kommer det här som en chock för många, men jag har nämligen hittat ett sorts antibiotika att stävja den besten med. Receptet lyder som följande OM NI TÖRS: 

 

1. Lås alla dörrar UTOM ytterdörren och låt den vara öppen till midnatt. Det är då han kommer fram och gissa om han blir överrumplad!

 

2. Ta spjärn mot ett absurdt stort messmörsshjul och trä på dig overallen ey oh let's go.

 

3. När du gjort ovanstående punkter: SPRING

 

4. Om du mot förmodan inte gör punkt 3 utan hoppar över till denna punkt: ta hjälp av tolvstegsprogrammet. Det kan inte hjälpa dig.

 

5. När du har gjort alla punkter framtills denna, se då till att fylla din julstrumpa med FETT MYCKET DEG IF YOU KNOW WHAT I MEAN. Detta kommer få den girigbuken att anfalla strumpan istället för dig.

 

6. Har du lyckats med konststycket att lura det monster som vi alla vid det här laget måste veta vem det är tal om, så se då till att klä dig själv med ett par rediga stora renhorn och stånga tillbaka! Om han är dåligt förberedd (vilket aldrig någonsin har inträffat) kan du ha en chans. Annars: Shanghai - NÄSTA!

 

7. Väl i Burma eller Egypten, se till att berätta om din hiskeliga upplevelse så lokalinvånarna bara DUNDRAR IVÄG!

 

8. Nu är han tillbaka, rödare än någonsin och med svansen i svängning. Har du slut på idéer se då till att fixa några omedelbums så som någon gammal gaggig kärring i ett radhus skulle uttryckt sig när hon väl fått in löständerna nä fy...

  

ÅÅÅÅÅHHHHHHHHHH DIKT:

 

PROGNOS FÖR SVERIGE